Forskningsprojektet Gender and Work

Forskningsprojektet Gender and Work bedrivs vid Historiska institutionen vid Uppsala universitet. Dess övergripande syfte är att öka kunskapen om mäns och kvinnors arbete i äldre tid.

I dess första fas, 2010–2014, undersökte projektet hur kvinnor och män i Sverige försörjde sig under perioden 1550–1800. Under projektets andra fas, studerar vi hur detta förändrades under 1700-och 1800-talen.

Läs om våra resultat

Läs om projektets nya fas

Se våra publikationer

Frågan om hur kvinnor och män försörjde sig ska uppfattas mycket konkret. Vad som intresserade oss var inte allmänna, svepande svar som ”människor försörjde sig på jordbruk” eller ”de flesta var bönder”. Det visste vi redan. Vad vi sökte efter var den konkreta arbetsdelningen:

  • Vem gjorde vad?
  • I vilka sammanhang?
  • Vad betydde arbetet för den som utförde det?
  • Vad betydde arbetsdelningen för samhället i stort?

Trots att detta är mycket grundläggande frågor var det någonting vi visste förhållandevis lite om. Vad gjorde egentligen en bonde på dagarna, rent praktiskt? Vad gjorde hans hustru, hans dräng och hans barn? Såg det olika ut i olika delar av landet? Förändrades det över tid? Eller om vi tittar i ett hantverkarhushåll: vilka arbetsuppgifter sköttes av mästaren? Vad gjordes av lärlingarna och gesällerna? Vad gjorde hantverkarhustrun? Vad gjorde egentligen en adelsman?

Wallenberg scholars

Maria Ågren Wallenberg Scholar 2009

Forskningsprojektet Gender and Work blev möjligt tack vare ett Wallenberg Sholars-anslag till professor Maria Ågren.

»Wallenberg Scholars är det största som har hänt mig sedan jag utnämndes till professor och betyder otroligt mycket. Anslaget har gjort det möjligt att bygga upp ett forskarlag, använda nya samarbetsmetoder och skapa ett projekt som är väsentligt större än vad som är vanligt inom humaniora.« (Maria Ågren, projektledare)

Doktorander

  • Christopher Pihl disputerade år 2012 med avhandlingen Arbete: Skillnadsskapande och försörjning i 1500-talets Sverige
  • Carolina Menker arbetar med en avhandling om äldre människors sätt att försörja sig och bli försörjda i 1700-talets Sverige
  • Christoffer Åhlman arbetar med en avhandling om kvinnors läs-, skriv- och räkneförmåga och vad dessa färdigheter betydde för deras möjligheter att försörja sig på 1700-talet
  • Jezzica Israelsson arbetar med en avhandling om hur människor på 1700-talet använde sitt arbete som argument när de bad om hjälp och ställde krav på rättigheter
  • Caroline Lindroth arbetar med en avhandling om kvinnors och mäns försörjningsarbete i och kring Sala silvergruva från sent 1700-tal till sent 1800-tal
En kvinna stickar

Varför är arbete förr i tiden intressant?

  • För att förstå människors levnadsvillkor
  • För att förstå relationen mellan kvinnor och män
  • För att förstå det ekonomiska livet och den ekonomiska utvecklingen

Varför har vi vetat så lite?

  • Vår kunskap om det förflutna är beroende av de spår som det förflutna lämnat efter sig. Spåren återspeglar vad människor var intresserade av att skriva ner. Det självklara – t.ex. människors vardagliga sysslor – kommenterades sällan.
  • Yrkestitlar var ovanliga, särskilt på landsbygden och särskilt bland kvinnor.
  • Uppgifter om vad människor faktiskt gjorde går att hitta, men det är tidskrävande och därmed dyrt att samla in.

Mycket av den kunskap som fanns om arbete i äldre tid byggde på uppgifter från 1800-talet. Det var en period då samhället förändrades kraftigt. Det är därför långt ifrån säkert att de förhållandena som rådde då också gällde för äldre tid. Inom Gender and Work gick vi därför längre tillbaka i tiden för att på empirisk väg undersöka vad människor i olika samhällsgrupper, i olika åldrar och med olika kön, gjorde för sin försörjning.

Män och en häst som arbetar i en stenkolsgruva