Gripsholm (Södermanland), gårdsräkenskaper 1572-1610

Gripsholms slott var en av de stora kungsgårdar som spelade en viktig roll i den svenska 1500-talsstatens ekonomi. Det var en stor arbetsplats med ett hundratal anställda. Utöver att vara residens och en viktig militär garnison fanns här jordbruk, produktion av mat och dryck, textilier med mera.

Kungsgårdarnas räkenskaper erbjuder ett ovanligt rikt material för att studera lönearbete under tidig tidigmodern tid. I GaW finns uppgifter om totalt 2 660 lönearbetare mellan åren 1572 och 1610. Här finns, bland andra, bagerskan Anna, fädrängen Gudmund och mälterskan Karin Knutsdotter.

Fotografi av ingången till Gripsholms slott.

Gripsholms slott. Foto: Alexandru Baboş, Bildkälla: Wikimedia commons.

Läs mer

Christopher Pihl, Arbete. Skillnadsskapande och försörjning i 1500-talets Sverige. (Diss., Uppsala universitet 2012)

Beskrivning av källunderlaget

Inom ramen för forskningsprojektet Gender and Work har delprojektet "Arbete: skillnadsskapande och försörjning i 1500-talets Sverige" (forskare Christopher Pihl) registrerat försörjningsaktiviteter vid Gripsholms kungsgård. Syftet har varit att besvara frågor om mäns och kvinnors lönearbete och kronans behov av arbetskraft. Försörjningsaktiviteter i form av avlönat årsarbete i Gripsholms löneregister åren 1572-1610 har analyserats och källtrogna variabler har registrerats bokstavstroget.

  • Antal fall: 29
  • Antal aktiviteter: 2 660
  • Antal ord källtext: 0
  • Källtroget transkriberat: N/A
  • Bilder av originalkällan i GaW: NEJ
  • Registrerat av: Christopher Pihl

Läs dokumentationen kring källunderlaget (pdf) Pdf, 440 kB.

UUB 16667

Plansch över Gripsholm. Litografi från 1869.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin