Gender and Work

Stockholm, suppliker till handelskollegium 1667-1734

Två soldathustrur, Maria Broman och Maria Jonsdotter, skrev år 1733 ett gemensamt brev till Stockholms handelskollegium där de beskrev sin situation. Deras män, ”som dagligen under kronoarbetsoket måste ligga” hade enligt kvinnorna ”en ganska ringa lön” som inte räckte till familjens försörjning. För att "understödja våra fattige män”, som de uttryckte det, sålde de två kvinnorna ”trädgårdsjordfrukter” på Norrmalmstorg (nuvarande Gustav Adolfs torg) eller strax intill, på platser där de ”förmodligen ingen till hinders äro”.  Trots detta, och trots att de betalt sina avgifter, hade några uppsyningsmän beslagtagit deras gods, varför de ”till större fattigdom än förr blivit bragde”.

”För den skull Högädle Collegium, supplicerar allra ödmjukast det täcktes det högädle Collegium av Kristlig barmhärtighet förunna oss få emot den veckotals avläggande accis sitta ur vägen för andra vid den nämnda Corps de guardsväggen, därest vi då ingen människa äro till men. Annars hava vi ingen näring till uppehälle, ty i hus och på gator med korgar att gå är oss förbjudet. Och icke kunna vi annars tillgripa än en så liten ärlig näring, till åtminstone en bättre brödsförtjänst för våra barn.

Gustaf Adolfs torg, Isak Kjölström
Normalmstorg, nuvarande Gustav Adolfs torg, med slaktarbron och livgardets vaktbyggnad, Corps de garde. Målning från 1770-talet.
 

Stockholms stads handelskollegium var den del av stadens magistrat som, enligt 1636 års stadga, ”med köpenskapen och handelen hava att beställa”. Kollegiet övervakade att de stadgor som reglerade stadens olika näringar efterlevdes. Det utfärdade lokala förordningar och tillstånd för enskilda att bedriva en viss näring, i regel under vissa villkor (rätten att bedriva handel kunde t.ex. vara begränsad till en viss vara på en viss plats).

Maria Bromans och Maria Jonsdotters supplik
Utdrag ur Maria Bromans och Maria Jonsdotter supplik
Foto: Sofia Ling

För att kunna försörja sig lagligt skrev kvinnor och män till Handelskollegium och bad om sådana tillstånd. De kunde också skriva och klaga om de upplevde sig ha blivit orättfärdigt behandlade av någon av stadens ämbetsmän. De bevarade breven – supplikerna – ger goda och unika inblickar i vad dessa kvinnor och män gjorde för sin försörjning, men också hur de argumenterade och agerade för att påverka de förhållanden de levde under.

GaW:s samling av suppliker till Stockholms Handelskollegium behandlar, naturligt nog, i första hand handelsaktiviteter, inte minst sådana som utförts av kvinnor. Men här finns också stadskirurgsänkan Margareta Dahms begäran att få ut sin makes lön för att ha vårdat tukthusfångarna, ett arbete som hon efter makens död fortsatt att förrätta och den i Ryssland utbildade tolken Daniel Anastasius klagomål över otillbörlig konkurrens – och slagsmål – inom tolkverksamheten.

Beskrivning av källunderlaget

Inom ramen för forskningsprojektet Gender and Work har delprojektet "Att sörja för sig: Kvinnors arbetsvillkor i Stockholm ca 1650-1750" (forskare Sofia Ling) registrerat försörjningsaktiviteter från Stockholm. Syftet har varit att belysa vad kvinnor i huvudstaden kunde arbeta med under denna period och hur de uppfattade sina möjligheter till arbete och försörjning. Alla försörjningsaktiviteter som förekommer i suppliker undertecknade av kvinnor 1667-1734 och av män 1667-1710 har analyserats och källtext och källtrogna variabler har registrerats bokstavstroget.

  • Antal fall: 58
  • Antal aktiviteter: 500
  • Antal ord källtext: 18 876
  • Källtroget transkriberat: JA
  • Bilder av originalkällan i GaW: JA
  • Registrerat av: Sofia Ling, Cristina Prytz

Läs dokumentationen kring källunderlaget