Västmanland 1720–1880

Bilder från en marknad i Västerås, Västerås ångbryggeri och en landskapsbild med jordbruksarbete från Västmanland.

Forskningsprojektet Gender and Works viktigaste resultat om arbete under perioden 1720 till 1880 kan sammanfattas på följande sätt:

  1. Fortfarande var arbetsdelningen mellan kvinnor och män i många sammanhang flexibel. Individer av båda könen återfanns i de flesta övergripande kategorier av arbete (jord- och skogsbruk, hantverk, handel, transporter, vård, etc.). Inom mer avgränsade arbetsområden kunde arbetsdelningen dock vara mer stram.
  2. Många hushåll, såväl de välbeställda som de med sämre ekonomiska förutsättningar, förlitade sig på mångsyssleri. I den mån som mångsyssleriet minskade under periodens lopp så berodde det inte på ökande specialisering utan snarare på att allt fler fick sämre tillgång på resurser som jord, redskap, etc.
  3. Fortfarande var civilstånd/hushållsposition en avgörande faktor för vilket arbete såväl män som kvinnor utförde. Till skillnad mot de ogifta utförde de gifta således arbetsuppgifter som förutsatte erfarenhet, kunskaper, auktoritet och resurser; de var till exempel mer synliga inom arbetsledning, administrativt arbete och handel. Mot slutet av perioden syns dock olika tecken på att den fördel, som det inneburit att vara gift, minskade i betydelse. Vissa ogifta kvinnor och män blev å ena sidan mer aktiva inom handel och kunde på så vis försörja sig. Vissa gifta kvinnor och män inom de lägre samhällsskikten fick å andra sidan utföra sysslor som påminde om tjänstefolks arbete.
  4. Under periodens lopp togs gifta kvinnors kunskaper och förmåga att leda och ta ansvar allt mer sällan till vara i offentliga sammanhang (till exempel inom rättssystemet). Samtidigt skapades nya sammanhang och arenor där mäns förmåga att leda och ta ansvar togs i anspråk; det gällde inte minst på den växande arbetsmarknaden. Ett konkret uttryck för gifta kvinnors mer begränsade position är hur beteckningen hustru förändrades i riktning mot att enbart beteckna status som gift (jfr delprojektet Sverige 1550-1800).
  5. Den ovan beskrivna utvecklingen (punkt 3 och 4) ledde till att kvinnor blev mer lika varandra som grupp betraktade. För män var utvecklingen inte lika entydig men även här finns tecken på att de blev mer lika varandra som grupp betraktade. Man kan uttrycka det som att skillnaden mellan könen så sakteliga blev viktigare än skillnaden inom könen.
  6. Förändringen mot att civilstånd och hushållsposition blev mindre viktiga för vilket arbete man utförde började sannolikt före 1720. De data som samlats in inom projektets två faser tyder sammantaget på att utvecklingen mot att kön blev mer viktigt började redan under 1500- och 1600-talen. Detta kan kopplas samman med det tidigare uppnådda resultatet av kön spelade större roll för det arbete som utfördes av människor med små resurser. I takt med att denna befolkningsgrupp växte i samhället, blev kön en mer utslagsgivande faktor.
  7. I de sammanhang då arbetsmönstren blev mer präglade av könsskillnad så verkar det ha hängt samman med att arbetsorganisationen aktivt hade stöpts om av en arbetsgivare. ”Arbetsgivarmakten” framstår som en viktigare förklaring till ökad könsskillnad än de faktorer som ofta anförts i tidigare forskning, dvs förändrade preferenser, åtskillnad mellan hem och arbetsplats, och kulturella ideal.
  8. Liksom i det tidigmoderna Sverige kännetecknades samhället av en ”tvåförsörjarmodell” mellan 1720 och 1880, som visade sig i vardagliga praktiker och i normer och ideal. Tvåförsörjarmodellen kunde dock ta sig många olika former. De storskaliga arbetsplatser som med tiden blev vanligare var beroende av inte bara den lönearbetade mannens arbete utan även av hans hustrus insatser.
  9. Både kvinnor och män utförde mycket av sitt arbete i hemmiljöer, men kvinnor befann sig oftare i sina egna hem och män oftare i andras hem. Både kvinnor och män rörde sig utanför och långt borta ifrån hemmet, men med tiden ökade mäns aktivitetsradie mer än kvinnors. Den rumsliga skillnaden mellan könen ökade, men det berodde mindre på att kvinnor knöts hårdare till hemmet och mer på att män – särskilt ur lägre samhällsskikt – tvingades söka arbete längre bort från hemmet.
  10. Informationen om hushållsarbete (städning, tvätt, bäddning, tillhandahållande av vatten och ljus, etc.) är knapphändig, men den som finns tyder på tre saker: att kvinnor utförde mer hushållarbete än män, att hushållsarbete förmodligen utgjorde en liten andel av kvinnors totala arbetstid, och att hushållsarbete för andra kunde vara en källa till inkomster.
En tryckpress

Resultaten från det här delprojektet går snart att läsa mer om i boken "Gender, Work, and the Transition to Modernity in Northwestern Europe 1720–1880" som är under publicering hos Oxford University Press (2024/2025)..

Fokus: Västmanland

Övergången från det tidigmoderna till det moderna samhället var en period som innefattade stora förändringar, inte minst vad gäller människors försörjning, arbete och genus. Den verbinriktade metoden ger unika möjligheter att studera dessa förändringar i människors konkreta vardag. Genom att förena detaljnivån med ett långt tidsperspektiv, och genom att använda samma metod och samma typ av material i studien av såväl den moderna som den tidigmoderna tiden, kan vi ge betydelsefulla bidrag till kunskapen om kontinuitet och förändring under 1800-talet.

Då frågan om förändring står i fokus för undersökningen måste undersökningens geografiska område begränsas (i motsats till projektets första fas som studerade hela Sverige.) Den geografiska begränsningen ger också möjlighet att samla in mer data kring de individer som undersöks. För ändamålet har ett område i Västmanland, i trakten kring Västerås, valts ut som lämpligt.

En karta över undersökningsområdet.

Delprojektets undersökningsområde syns här i mörkblått: Snevringe och Tuhundra härader samt Västerås stad i Västmanland.

FÖLJ UPPSALA UNIVERSITET PÅ

facebook
instagram
twitter
youtube
linkedin